Många upplever nog att man, ju längre in i graviditeten man kommer, blir en mage istället för den person man är. Dels i mötet med nya människor men också i sin vanliga sociala tillvaro. Det är bottnar ju såklart i en omtanke men det kan bli lite frustrerande att folk hälsar på, pratar med/om, och klappar magen innan de överhuvudtaget märker att jag också är med.
Häromdagen var jag på middag hemma hos en kompis och hennes kille. Vi hade inte setts på länge och han kom hem först strax innan jag skulle gå. När han kom in bara lyste hans ögon, han tittade först på mig och sen på magen. Helt förundrad var han. Han fullkomligt bubblade av nyfikenhet över hur jag kände mig och hur det var med magen att han knappt fick fram ordentliga meningar när han frågade saker. Tillslut förde han händerna mot min mage med en försiktighet som inte ens skulle skada en mygga, samtidigt som han nästan med en viskning frågade om han fick känna på den.
Sånt är bara väldigt rart.
0 Svar to “Blandat intresse”