Jag ligger på soffan och iaktar magen. Någonting, förmodligen en fot eller en armbåge , drar omkring på insidan så att det plötsligt buktar ut här och där. Först en svepande rörelse från naveln ut mot högersidan, sen en hård kick rakt fram som följs av en cirkelrörelse på vänster sida. Det känns väldigt märkligt och spännande, det liksom kittlar i magen när galningen därinne fräser omkring. Det är nog det närmaste en alienupplevelse jag någonsin kommer att få uppleva, helt sjukt!
På måndag har det gått 28 veckor, allt finns hos bebisen, den kan öppna ögonen och titta, den kan uppfatta ljud genom sina små öron och skulle den födas nu har den stor chans att överleva och bli fullt frisk. Nu är det tydligen bara en lång väntan och tillväxt fram till norges nationaldag så den är välkommen ut. Håll ut därinne darling, vi väntar på dig!
Har varit påväg att svimma några gånger den här veckan. På tunnelbanan igår efter jobbet fick jag hålla i mig med båda händerna i ett sånt där gult handtag för att hålla mig uppe. Jag lyckades ta mig till en bänk på odenplan där jag skulle träffa min kille. När jag satt där på bänken snurrade allting och det flimrade för ögonen. Ett par kom fram och ruskade om mig och frågade hur det var fatt. Precis då kom min kille så de behövde inte ta hand om mig. Man känner sig så ensam och utelämnad på nåt sätt, när man inte riktigt har kontroll. Det är så fantastiskt då, att det faktiskt finns folk som uppmärksammar en. Tack till det fina paret på odenplan.
Det är lite olika saker man får uppleva och gå igenom under de här nio månaderna, och jag har nog inte upplevt hälften än så länge.
Spännande som fan:)
0 Svar to “Fantastisk alien-upplevelse och allmäntillstånd”