Jag förstod nu mina lärare i skolan, mina föräldrar, mina föräldrars vänner och kort och gott en hel generation. Jag gavs en liten inblick i den känslan som de har växt upp med, som är en del av dem, som de fortfarande har kvar. Jag fick en bild av något som man länge vetat funnits men inte kunnat ta på; en slags känsla. Jag fick en liten, liten förklaring till varför denna generation beter sig som de gör, varför de tycker som de gör och vilka strömningar som har influerat dem. Människan är förvisso komplicerad, men man kan ändå inte bli mer än sitt genetiska arv och sin präglande miljö. Upp till kamp heter serien på svt.se.

2 people like this post.

Like 

Men jag har lanserat en ny sajt som av de exakt motsatta anledningarna kommer att bli riktigt supertrendig; backfacebook.com. Den har en liten annan nisch; den riktar sig till de riktigt ensamma, socialt inkompetenta enstöringarna som vill lägga upp bilder på när de på lördagskvällarna själva sitter och tittar på facebook, och ser hur kul andra hade det på fredagen. Backfacebook.com riktar sig till de riktigt fula och osexiga, de som bara har sina liv fyllda med oerhört mycket kuriosa, där det ingenting som är av intresse finns. Men de är noggranna med att dokumentera detta utanförskap och denna oerhörda tråkighet, utan att ha druckit en droppe alkohol förstås.

Förstå vilket samspel dessa två sajter skulle ha. Användarna på facebook.com skulle kunna skratta och känna sig bättre än dem på backfacebook.com. Medan användarna på backfacebook.com ständigt känner sig lite fulare och mindre lyckade, och därför börjar konsumerar mera och vipps så var vi ute ur lågkonjunkturen och därmed blev det visst fred på jorden också. Sådär då, då var väl allt löst. Eller?

9 people like this post.

Like 

Du, bäste läsare, har säkert för länge sedan anhållit det orangefärgade kuvertet. I detta kuvert ligger din framtid: Din pension. Pensionen är, som du förhoppningsvis vet, indelad i några sektorer. Du har: Inkomstpensionen, premiepensionen, tjänstepensionen och ev. privatpension. Inkomstpensionen och premiepensionen är det som tillsammans kallas Allmän pension. Inkomstpensionens värdeförändring varierar med genomsnittslönerna i Sverige och brukar ligga på ett par procent varje år. Premiepensionen däremot har du, som du förhoppningsvis vet, placerad i någon premiepensionsfond. Det är här skon klämmer. Jag har nämligen kommit underfund med att synnerligen få är medvetna om var de har sina pengar placerade. Skäms! Detta trots en annars medelmåttig eller i undantagsfall god insikt i både moral och etik. Det är ett moraliskt vederläggade att ha översikt över sina pengar.

Om du vill göra upp med dina inre stridigheter, om du vill sluta upp med din dubbelmoral, om du vill ha fred i palestina men har pengar i bofors, om du köper rättvisemärkta bananer men stödjer exploateringen med hundratusentals kronor, följ då anvisningarna.

1.Gå in på www.ppm.nu och beställ lösenord, om du inte skulle ha sparat ditt gamla. Lösenordet kommer inom några     dagar.

2.Klicka i den lilla rutan med etik- och miljöfonder.

3. Välj där högrisk, lågrisk eller efter din egna beslutsfattande förmåga, men se det som en premiss att ha denna ruta ifylld.

Punktslut.

2 people like this post.

Like 

Sedan den kvällen på Bauer och shoppingen dagen efter så har vi våran Toy-boy och han finns alltid med oss än idag när vi sitter och dricker rosévin i Humlegården, äter middag på Gondolen eller festar på Patricia.

9 people like this post.

Like 

Det enklaste landet att angripa är naturligtvis det minst demokratiska, men det skulle bli spännande om de flesta länder var någorlunda demokratiska i amerikansk bemärkelse. Är det då vi som blir angripna? Endast för att ge praktiska kunskaper till amerikanska officerare.

1 people like this post.

Like 

Så länge det finns människor som är beredda att gå i döden för sin sak, är kärnkraft en enorm risk. Att skydda nukleärt avfall från dessa är omöjligt, särskilt när man tänker på den tid som avfallet är radioaktivt. Det är naivt att tro att en regering kan skydda avfallet under hela sönderfallstiden. Den mänskliga faktorn går heller inte att negligera. Kärnkraftsolyckor är inte heller enbart en stats angelägenhet: konsekvenserna kan vara mer förödande för andra stater, vilket gör det till en världslig fråga.
   Vi får hoppas att inte kärnkraftsmotståndet växer i väst för att det finns en större rädsla för kärnkraftsolyckor än mot naturkatastrofer, utan för att motståndet får sin grund ur den risk kärnkraft verkligen är. I flera riktningar bör man gå. Den viktigaste är att minska elkonsumtionen något oerhört delvis genom att beskatta alla ”smutsiga” energikällor hårdare och att på så sätt ur ekonomisk vinning forcera fram förnyelsebar energi. Marknadsekonomin kommer nog att skakas rejält och tvingas ändra sig, förhoppningsvis till det bättre och utan att inskränka friheten. Det är ju i en felaktig tillväxt som grundfelet verkligen ligger.

Pest eller kolera? Det är frågan.

0 people like this post.

Like 

Det är en bok som jag inte rekommenderar att läsa, utan snarare att ta till sig.

0 people like this post.

Like 

Så varför inte blanda högt och lågt i bloggvärlden med? Kanske skulle detta öka det politiska intresset och djupet, i den ensidiga medieforsens sorl.

..Jag säger som Bruno K. Öjier …Yeah!!

0 people like this post.

Like 

Genom att inte ge en fråga en snabb ripost framstår du som ambivalent. Du är tvingad att tycka även om saken är medioker, alldaglig eller banal. När meningar och tyckandet spelar en sådan stor roll i samhället, är kanske vikten av anspråkslöshet det som även är det viktiga att återinföra. Konsekvensen av ett snabbt ställningstagande blir säkert ett oetiskt ställningstagande eller okritiskt ställningstagande.

0 people like this post.

Like 

Zlatan som fenomen har jag nu helt dissekerat. Låt mig berätta den lilla historien; den bör läsas med sagoberättarröst.

”När Zlatan var liten ville alla de andra pojkarna ha en fin-fin tjej, men inte Zlatan inte, han brydde sig bara om fotbollens runda karaktär. Han spenderade alla timmar på dygnet på fotbollsplanen. – Jag trivs bättre här, där jag kan sparka på bollar. Skorrade han på oigenkännlig svenska. En dag kom Fifa-Pampar i lustiga hattar. De skulle utse vem som skulle fylla arenan med skrikande människor. Gissa ni, vem som stack ut! Alla de andra pojkarna försökte och försökte, men ”Zlatten” sprang allt vad han hade, precis som han gjort när mobbarna kommit. Fifa-pamparna skrek tills interjektionerna var slut. Nu spelar den snälla parveln på fullsatta arenor och sparkar mest boll hela dagarna.”

Inte konstigt att Sverige gillar Zlatan, när vi blivit indoktrinerade med historien sedan barnsben!

Splendigo! Exellente! Ariiiba!

0 people like this post.

Like 

Jorden är kanske ljus i förhållande till resten av universum, men i närhet är den mörk. Riktigt jävla mörk. Jorden är överbefolkad, grym och skitig. De som inte är medvetna om detta är idioter, de som helt och hållet förstår detta tar livet av sig, de som bara förstår en del av helheten tror att skiten går att rädda. Men icke. Det är bara en desperat kamp för att hålla Tellus snurrandes några extra varv, men vem gör dessa extra varv någon egentlig nytta? När fan ska ni ta livet av er? Eller ska jag säga bli medvetna? Jag sitter bara och gnuggar händerna och väntar, för jag ska fan vänta ut er och vara den siste lilla jäveln som låtsas hålla pistolen mot mitt huvud men aldrig trycker av. Men äntligen så möter väl jag också… ingenting, och blir detsamma.

0 people like this post.

Like 

Jag vill ge lite kritik till de som kritiserar bloggar. För det första så ger fler läsare mer publicitet vilket ger mer reklamintäkter. Så genom att läsa bloggar jag inte gillar, stödjer jag bloggen i fråga vilket är fullkomligt idiotiskt. För det andra är rättigheten att yttra sig ett av fundamenten i demokratin. Har en dyslektiker rätt att skriva? Eller är denne person inte berättigad att skriva för att hon/han inte kan uttrycka sig inom det regelverk vi skapat. De som inte kan uttrycka sig korrekt har alltså ingen rätt att yttra sig? Dessa frågor är för mig självklara, men så verkar inte vara fallet för alla.

För det andra är konsten att uttrycka sig också en klassfråga. Har du högutbildade föräldrar har du högst troligen lättare att uttrycka dig. Generellt sett har högst troligen de med svenskfödda föräldrar också lättare att uttrycka sig i svenska än de med utlandsfödda föräldrar, även om det naturligtvis finns andra faktorer som också spelar roll. Det är snarast så att den som inte har lätt att uttrycka sig, är den som vi bör se till att komma till tals. I alla fall om vi strävar efter ett jämlikt samhälle, där inte bara den som syns mest och skriker högst får plats.

0 people like this post.

Like 

Alla kan i allmänhet bli frustrerade, arga eller härligt ilskna. Men jag tror att män i synnerhet blir det. Hur mycket som är kulturellt eller genetiskt betingat får antropologer och doktorer bråka bäst de vill om. Testosteronet flödar, man blir obstinat och kroppen säger till en att spöa ner närmaste individ. Vissa normer förhindrar ju dock detta, och vi är tvungna att hitta en väg att kanalisera vår vrede. Fotboll är en sådan väg.

Det slog mig, när jag var på fotbollsderby härom veckan, att detta är ett fantastiskt tillfälle att kanalisera ut sina innersta känslor. Det var uppskattningsvis 80% män i publiken och känslor visades i massor. Här kom de fram, de där känslorna som normerna förbjuder oss att visa när det går dåligt på jobbet. Känslor som inte bejakades när man insåg att man inte kan påverka sin egen situation. Skrikandes, vrålandes, spottandes, viskandes, med knuten näve eller med yviga gester kom all denna ilska fram. Det var en kollektiv psykoterapi. Man rannsakade sig själv och kände efter om det fanns några förtryckta känslor i sitt innersta, och om det nu fanns det så var det bara att släppa ut dem.

Det uppstår ju såklart också problem när alla dessa patienter skall gå hem från sin terapi. Med alla de känslor som nyligen har tagits itu med är det faktiskt inte konstigt att det blir minst sagt lite turbulent. Men vad gör det, när så mycket känslor äntligen kommit fram. Kul att känna tillsammans istället för att gymma av sig sina känslor själv. Att vara på derby är ett bra substitut för gymmet.

0 people like this post.

Like 

Ladda ner Coppolas ”Patton” och låt dig inspireras av fältmarskalk Montgomery. Eller varför inte lyssna till några låtar av Nirvana t.ex. Where did you sleep last night. Då tror jag att vi fått den manlighet jag söker. Duffeln, även kallad Montycoat, är ett flagrant manligt inslag. Även ett läderbälte och en trenchcoat passar till det starka patos vi en gång hade.

Det är ju bara att erkänna att kvinnor är bättre i skolan än oss och de har alltid varit mer sociala. Så det är bara att göra det typiskt manliga; gå in i sin egen bitterhet och vara surmulen. Men låt oss göra det med stil.

0 people like this post.

Like 

Det slog mig nyligen hur fördomsfulla vi egentligen är och hur mycket faktiskt våra kläder signalerar. Det var på en avskedsfest med 90-talstema som allt hände. Vi var tre killar vid 23 års ålder som åkte dit tillsammans, vi hade tagit temat seriöst och klätt oss i collagetröjor, slitna ljusa jeans, sneakers och kepsar som pekade rätt upp så att mittbenan därunder syntes. Tänk er moppekillen i Fucking Åmål. Stilen är väldigt långt från den vi till vardags har och det var mycket skratt när vi tog fram våra gamla kläder. Men jag vet inte om vi på något sätt uppfattades som antagonister, för redan på tunnelbanan kändes det inte helt okej. Blickar fälldes och kommentarer viskades.

När vi sedan kom till festen kändes det till en början mycket lyckat. Men efter att mer öl och tid passerat började kläderna på något sätt väcka känslor, och det var aggressiva känslor. Det var bara på skoj, men det fortsatte hela kvällen igenom. –”Men va´ fan glor du påå!” fick vi höra hela kvällen. Det kanske var kul den tredje gången, kanske till och med fjärde, men den trettioförsta fanns det liksom inte ens ett uns ironi kvar i det. Jag vet inte om det var att vi påminde för mycket om utåtagerande tonåringar, men på något sätt så togs det förgivet att man hade en hård attityd för att kepsen stack rakt upp. Stackars tonåringar idag, om de nu går klädda så, som får de fördomarna över sig varje dag.

Det var ärr från 90-talet som tydligen ännu inte har läkt, men vi gjorde vår sak för att lätta på fördomarna och visade att fördomar nog oftast finns mellan de sociala grupperna som står nära vår egen. Hade vi varit amerikanska gangstarappare hade det nog varit en annan sak.

0 people like this post.

Like